¹⁸Och allt kommer från Gud, som har försonat oss med sig själv genom Kristus och gett oss försoningens tjänst. [Engelska New King James översättning lägger till ”That is”, dvs. försoningens tjänst är att:] ¹⁹Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv. Han tillräknade inte människorna deras överträdelser, och han har anförtrott oss försoningens ord. ²⁰Vi är alltså sändebud för Kristus, och Gud vädjar genom oss. Vi ber på Kristi uppdrag: låt försona er med Gud! ²¹Han som inte visste av synd, honom gjorde Gud till synd i vårt ställe, för att vi i honom skulle bli rättfärdiga inför Gud. (2 Kor. 5:18-21)

Alla människor vet instinktivt att vi är skapade för något som är större än oss själva. Som kristna vet vi att Gud har en plan för våra liv. Inte bara det allra viktigaste, att vandra i en nära kärleksgemenskap med Gud, men också att Gud har en uppgift för var och en, att Han har ”förberedda gärningar” för våra liv, som Han planerat för oss innan världens grund var lagd (Ef. 2:10).

Många undrar vad deras kallelse, eller tjänst, som Gud har kallat dem till, är. Svaret på detta finner vi i 2 Korintierbrevets 5:e kapitel. Paulus säger där att vi är Guds rikes sändebud (andra bibelöversättningar säger att vi är Kristi ambassadörer), som har fått försoningens tjänst, med uppdraget att förmedla försoningens ord.

Oavsett vilket yrke vi har – vare sig vi är predikanter, lärare, målare, städerskor, skomakare, hemmafruar, eller något annat, så har vi alla fått ett och samma uppdrag: att förmedla försoningens ord. Detta är vår tjänst och kallelse.

Vad är då försoningens tjänst och ord? Att berätta för världen vad Jesus har gjort:

• Att Gud genom Jesus försonat världenmed sig själv. (Notera att det inte står att Han försonat alla kristna med sig själv, utan hela världen.)
• Att Gud på grund av detta inte håller människors synder och felsteg emot dem.
• Att Gud älskar varje människa villkorslöst.

Varför förhåller det sig på detta sätt? Därför att Jesus, som själv var utan synd, på korset tog på sig vår synd och i vårt ställe blev ”gjord till synd”, så att vi skulle bli fria från synden och dess konsekvenser, och ”i Honom” (i den nära relationen med Jesus) blir rättfärdiga inför Gud (2 Kor. 5:21).

Gud har försonat världen med sig själv. Från Guds perspektiv – gentemot oss – är försoningen fullbordad. Men nu behöver vi människor också låta oss försonas med Gud. Vad då innebär detta?

Människor över hela världen tror att Gud är en arg och sträng Gud som håller deras synder och felsteg emot dem. Religion har gett oss en falsk gudsbild. Att låta oss försonas med Gud är helt enkelt att vi reviderar vår bild av Gud, från en arg domare till en kärleksfull Far. Det handlar också om att tro på Jesus och vad Han har gjort, och att ta emot Honom genom att bjuda in Honom i våra hjärtan. Bibeln säger att ”var och en som åkallar Herrens namn ska bli frälst”(Rom. 10:13) och ”åt alla som tog emot Honom gav Han rätt att bli Guds barn” (Joh. 1:12).

Att Gud har försonat världen med sig själv innebär att Han inte är arg på oss människor. Han ler mot oss. Han vill oss bara väl.