10 Bär in fullt tionde i förrådshuset så att det finns mat i mitt hus. Pröva mig nu i det här, säger Herren Sebaot, om jag inte kommer att öppna himlens fönster för er och ösa ut välsignelse över er i rikt mått. (Mal. 3:10)
Malaki 3:10 är utan tvekan den bibelvers som brukar citeras oftast i samband med offertal i kyrkor över hela världen varje söndag. Budskapet vi brukar få höra är att om vi ger tionde så leder detta till att Gud öppnar himlens fönster över våra liv och vår ekonomi.
Givande är förvisso viktigt, och det är sant att den som spår sparsamt (dvs. ger lite) skall få skörda sparsamt, medan den som sår rikligt (dvs. ger mycket) skall få skörda rikligt (2 Kor. 9:6).
Men tiondegivande gällde som en lagstadgad skatt för den judiska nationen, i det gamla förbundet, för att finansiera leviterna, prästerna och tempeltjänsten. Tiondet hade också en social dimension då det också skulle användas till de fattiga (se 5 Mos. 26:12), ungefär på samma sätt som våra skattepengar finansierar sociala välfärdsprogram idag.
Uppmaningen att ge tionde i Malaki 3 var alltså exklusivt riktad till det judiska folket, under lagen. Tiondegivande förekommer inte bland judarna idag, eftersom det inte längre finns en levitisk stam, eller ett tempel, att finansiera.
Efter korset, i det nya förbundet, finner vi inte ett enda bibelord som vare sig uppmanar eller uppmuntrar till tiondegivande. Kyrkohistoriska studier har visat att obligatoriskt tiondegivande inte praktiserades under församlingens första århundraden.
Jesus gjorde klart att tionde var ”en del av lagen”, när han kritiserade fariséerna för sitt nitiska tiondegivande av grönsaker, samtidigt som de försummade lagens viktigare bud, som rättvisa, barmhärtighet och trohet (Matt. 23:23).
Efter korset, i det nya förbundet, lever vi inte längre under Mose lag, och därmed står vi inte heller under ett tvång från Gud att ge tionde idag.
Tror vi att vårt ekonomiska givande ska öppna himlens fönster över våra liv, är vi för övrigt 2000 år försent ute. Jesus har nämligen redan öppnat upp en ”ny och levande väg” till himlen genom offret av sig själv på korset.
19 Bröder, i kraft av Jesu blod kan vi därför frimodigt gå in i det allra heligaste 20 på den nya och levande väg som han öppnat för oss genom förhänget, det vill säga sin kropp. (Hebr. 10:19-20)
Himlen öppnas inte över oss på grund av vad vi gör eller presterar för Gud. Den är redan öppen över oss på grund av vad Jesus har presterat för oss. Men himlens skatter, som alltså redan är tillgängliga för oss i Kristus, kommer oss bara till del om vi i tro tar emot vad Jesus har gjort för oss.
Tror vi att vårt tiondegivande skall öppna himlens fönster över våra liv, så har vi gått tillbaka till det gamla förbundet och återigen placerat oss själva under lagen. När Paulus i Galaterbrevet kommenterar galaternas försök att förena evangeliets sanning om Guds nåd med att samtidigt följa Mose lag, förklarar han vad konsekvensen blir:
3 Jag försäkrar er igen: var och en som låter omskära sig [läs: eller försöker följa någon annan del av lagen för att bli rättfärdig] är skyldig att hålla hela lagen. 4 Ni har kommit bort från Kristus, ni som försöker bli rättfärdiga genom lagen. Ni har fallit ur nåden. (Gal. 5:3-4)
Paulus förklarar här att närhelst vi förtröstar på våra egna gärningar eller prestationer – inklusive prestationen att ge tionde – så har vi återvänt till lagen. Det enda sättet man kan bli välsignad på genom lagen är om man lyckas alla bud och stadgar i den. Detta är givetvis totalt omöjligt för alla människor utom Jesus Kristus, som i och med sin död och uppståndelse har uppfyllt och åsidosatt lagen.
Förtröstar vi på att vårt tiondegivande skall öppna himlens fönster över oss, så har vi med andra ord ”kommit bort från Kristus” och ”fallit ur nåden”.
Vi ger inte 10 procent av vår inkomst för att Gud ska öppna himlens fönster över oss. Vi kan inte köpa Guds välsignelser för pengar! De är alldeles för dyra. Det krävdes att Jesu blod utgöts som betalning för dem, så att du och jag kunde få dem gratis!
Vi offrar inte pengar för att betala av en skuld till Gud. Jesus har genom sitt offer på korset redan ”betalat allt”.
Hur skall vi då se på givande och sådd och skörd?
När vi offrar våra pengar, i gensvar på att Jesus redan har öppnat upp himlens fönster över oss – inte för att betala av en skuld till Gud – är detta en sådd i tro som leder till att vi så småningom kommer att få en skörd, i förhållande till såddens storlek.
Paulus förklarar i Galaterbrevet 5:6:
”I Kristus Jesus beror det inte på om vi är omskurna eller oomskurna [läs: eller om vi försöker följa lagen genom att ge tionde eller ej], utan om vi har en tro som är verksam i kärlek.”
Vad som fungerar och åstadkommer resultat i våra liv är att vi har en tro som är verksam genom kärlek. Vad innebär detta? När vi får en uppenbarelse om Guds kärlek och nåd för oss genom Jesu fullbordade verk, flödar tron, vilket i sin tur öppnar vägen för Guds välsignelser att manifesteras i våra liv.
Det är genom vårt gensvar i tro på vad Jesus har gjort för oss som vi får del av Guds välsignelser – inklusive på det ekonomiska området. Inte genom lagiskt tiondegivande.
Givande till Guds verk kan absolut vara ett resultat av sann tro verksam genom kärlek. Men det kan också vara ett resultat av lagisk manipulation, eller en falsk föreställning om att vi behöver ”betala Gud” med våra offer, för att Han ska välsigna oss tillbaka. Motivet bakom givandet är avgörande för resultatet.
