11 Jag säger er sanningen: Bland dem som fötts av kvinnor har ingen trätt fram som är större än Johannes Döparen. Men den minste i himmelriket är större än han. 12 Och från Johannes Döparens dagar ända till nu är himmelriket utsatt för våld, och våldsmän förtrycker det [annan översättning: ”rycker det till sig” ]. (Matt. 11:11-12)
Jesus sa att Johannes Döparen var den störste av alla profeter som framträtt innan Han själv kom. Detta innebär att Johannes Döparen var större än Abraham, Mose, Josua, Elia, Elisa, Jesaja, Jeremia och Daniel och alla andra gudsmän- och kvinnor i det gamla testamentet.
Varför var Johannes den störste? Utan tvekan hade han en framgångsrik tjänst. Genom mitt tidigare arbete som missionsdirektor med ansvar för planering av stora evangelisationskampanjer, har jag fått se hur viktigt det är att genomföra kampanjerna på en central och lättillgänglig plats, så att så många som möjligt ska kunna komma. Dessutom måste eventen marknadsföras genom affischer, banderoller, tidningsannonser, TV- och radioreklam med mera. Sådana satsningar var dock inte nödvändiga för Johannes Döparen. Folkskaror gick ut i ödemarken för att höra på en man som gick klädd i kamelhår och levde på gräshoppor och vildhonung. Hela den judiska nationen blev berörd av Johannes förkunnelse.
Men trots sin stora framgång, gjorde Johannes aldrig några tecken och under som Mose, Elia eller Elisa. I jämförelse med dessa är det svårt att förstå varför Johannes var den störste. Inte minst med tanke på att han i slutet av sin tjänst, när han fängslats av kung Herodes, drabbades av otro och tvivel på om Jesus verkligen var Messias (se Matt. 11:2-6:). Orsaken till varför Johannes var den störste var dock inte för att han var mer framgångsrik och helig än alla de andra, utan för att han hade ett unikt uppdrag: att bana vägen för Jesus och peka på Honom som Messias.
29 Nästa dag såg han Jesus komma, och han sade: ”Se Guds Lamm som tar bort världens synd! 30 Det var om honom jag sade: Efter mig kommer en man som är före mig, för han var till före mig. 31 Jag kände honom inte, men för att han ska uppenbaras för Israel har jag kommit och döper i vatten.” (Joh. 1:29-31)
”Paulus sade: ’Johannes döpte med omvändelsens dop och sade åt folket att tro på den som kom efter honom, det vill säga Jesus.’” (Apg. 19:4)
Det var Johannes unika tjänst – att vittna om Jesus – som gjorde honom större än alla gudsmän och gudskvinnor i det gamla testamentet. Men trots att Johannes var den störste profeten som levt innan Jesus, kan han inte mäta sig med någon troende som lever efter korset, i det nya förbundet. Den ”minste i himmelriket” är större än Johannes Döparen, sa Jesus.
Varför är alla troende idag – inklusive ”den minste” – större än Johannes Döparen och alla de andra? Därför att de – i motsats till oss – inte var födda på nytt eller ”nya skapelser i Kristus”. De hade inte fått en ny och rättfärdig natur på insidan som vi, utan bara förklarats rättfärdiga genom sin tro på Honom som en dag skulle komma. Man kan bara bli född på nytt genom att tro på att Jesus har uppstått ifrån de döda (Rom. 10:9) och detta var givetvis inte möjligt att tro på innan det faktiskt hade skett! Jesus var den ”förstfödde från de döda” (Kol. 1:18). Jesu uppståndelse var med andra ord startpunkten för den nya skapelsen. Igen människa kunde bli född på nytt förrän efter att Jesus uppstått från de döda.
Alla vi som är pånyttfödda troende har alltså något som ingen av de gammaltestamentliga profeterna, inklusive Johannes Döparen, hade. Detta är en enorm sanning som jag ber att du ska få uppenbarelse om! Du är större än Abraham, Mose och Elia på grund av att Jesus bor i dig!
Vi får ofta höra i kyrkliga sammanhang att vi ska ”rycka himmelriket till oss” eller ”grabba tag i himmelriket med våld”. Trots att intentionerna med denna undervisning brukar vara goda, så stämmer det helt enkelt inte. Från Johannes Döparens dagar till och med korset, var det en tidsperiod där människor kunde rycka till sig rikets kommande välsignelser genom att aggressivt jaga efter dem (dvs. ”ta riket med våld”). Det gamla förbundet var ännu rådande fram till korset, men Jesus gav en försmak av vad som skulle komma att bli tillgängligt för både judar och hednafolken efter korset, genom att bota de sjuka och befria de fångna.
Ett exempel på en person som ”ryckte till sig himmelriket med våld” var den kananeiska kvinnan som kom till Jesus och bad Honom befria sin demonbesatta dotter. Jesus, som var tvungen att verka i enlighet med det då rådande förbundet – det gamla förbundet – svarade att det inte vore rätt att ta av barnens bröd och kasta det till hundarna. Före korset hade bara det judiska folket tillgång till Guds välsignelser, men detta kom att ändras i samband med Jesu död och uppståndelse:
13 Men nu, genom Kristus Jesus, har ni som tidigare var långt borta kommit nära genom Kristi blod. 14 Han är vår frid, han som har gjort de två till ett och rivit skiljemuren, fiendskapen. I sin kropp 15 har han satt lagen ur kraft med dess bud och stadgar, för att i sig själv göra de båda till en enda ny människa och så skapa frid. (Ef. 2:13-15)
Eftersom lagen med dess bud och stadgar är uppfylld och upphävd, har en ny ordning trätt in där alla människor, oavsett etnisk tillhörighet, har tillträde till Gud genom tro på Jesus.
När den kananeiska kvinnan, före korset, bad Jesus befria sin dotter, gjorde hon anspråk på något hon egentligen inte hade rätt till. Hon fick därför rycka till sig himmelriket med våld genom att säga att ”även hundarna äter smulorna som faller ner på marken från sina herrars bord”. Hon vägrade gå därifrån innan Jesus hade svarat på hennes bön. Jesus såg kvinnans tro, och gav henne en försmak av vad som snart skulle bli ”hennes bröd”, genom att bota dottern.
Men vi som är pånyttfödda troende och lever efter korset behöver inte rycka himmelriket till oss. Vi är nämligen rikets barn och har genom tro redan tillgång till himmelrikets skatter.
”Han har frälst oss från mörkrets välde och fört oss in i sin älskade Sons rike.” (Kol. 1:13)
Eftersom vi är insatta i Guds rike behöver vi inte göra våld på det genom att rycka till oss något vi egentligen inte har rätt till. Jesus ”tog himmelriket med våld” å våra vägnar genom sin mycket våldsamma död på korset! De som predikar att vi bör rycka till oss himmelriket med våld, har visserligen en bra poäng: att vi bör vara hungriga och ivriga att få del av Guds välsignelser. Men problemet med att säga detta är att vi ger sken av att Gud håller tillbaka sina välsignelser, såvida vi inte trugar och pläderar med Honom att låta sina välsignelser regna ner på oss.
Vi behöver istället komma till en plats av vila, där vi inser att Gud inte håller tillbaka välsignelserna. Alla välsignelser tillhör oss redan eftersom vi är insatta i Kristus (Ef. 1:3). Vi behöver inte rycka till oss vad som redan är vårt. Jag säger inte till Gud: ”Ge mig en ny BMW” om jag redan har en ny BMW i garaget. Det enda jag behöver göra är att ta fram nyckeln, öppna garaget, sätta mig i bilen och köra.
Må våra ögon öppnas så att vi ser vad vi redan har.
