Genom hela bibeln finner vi två förbund som står i motsatsförhållande till varandra och representerar två olika sätt vi kan relatera till Gud på. Det ena är det gamla förbundet, byggt på Mose lag, som handlar om att man relaterar till Gud baserat på ens egna gärningar och prestationer. Det andra är det nya förbundet, baserat på korset och Jesu fullbordade verk, som handlar om att man relaterar till Gud baserat på Hans nåd och villkorslösa kärlek.
Det gamla förbundet fanns representerat redan i Edens lustgård, trots att det inte instiftades förrän långt senare genom Mose. Trädet med kunskap om gott och ont var en förebild på lagen och det gamla förbundet.
Hur kan jag påstå detta? Innan Adam och Eva åt från den förbjudna frukten hade de ingen kunskap om vare sig gott eller ont. De var oskyldigt ovetandes om vad som var moraliskt rätt och fel. Guds ursprungsplan var således att människan inte ens skulle vara medveten om huruvida hon har syndat eller inte. Hon skapades till att bara relatera till Honom baserat på Hans villkorslösa kärlek, oberoende av sina egna prestationer.
Vad blev effekten av att Adam och Eva åt av den förbjuda frukten som Gud befallt dem att inte ens röra? De blev medvetna om sin egen nakenhet, vilket gjorde att de gömde sig för Gud när Han som vanligt kom för att ha gemenskap med dem. Notera att Gud inte drog sig undan från Adam och Eva, utan att de drog sig undan från Gud. De försökte täcka över sin nakenhet med fikonlöv, vilket är en skuggbild på våra egna gärningar och prestationer. Resultatet av att Adam och Eva åt av frukten från trädet med kunskap om gott och ont blev alltså att människan började relatera till Gud baserat på sina egna prestationer, istället för baserat på Guds villkorslösa kärlek. Det ledde också till att människan började jämföra sig med alla andra: ”Jag kanske inte är perfekt, men jag är åtminstone bättre än den där syndaren där borta” (se Luk. 18:11).
Kunskapen om gott och ont gjorde att människan blev självrättfärdig och självtillräcklig. På grund av detta gav Gud lagen till det judiska folket, så att hela världen – genom judarnas historia och exempel – skulle komma till insikt om att ingen är tillräckligt bra nog i sig själv, och att vi alla är syndare i behov av en Frälsare: Jesus Kristus.
Paulus säger i Romarbrevet:
19 Men vi vet att allt som lagen säger är riktat till dem som står under lagen, för att varje mun ska tystas och hela världen stå skyldig inför Gud. 20 Ingen människa förklaras rättfärdig inför honom genom laggärningar. Vad som ges genom lagen är insikt om synd. (Rom. 3:19-20)
Eftersom kunskapen om gott och ont hade gjort alla människor självrättfärdiga, behövde Gud sända en perfekt standard – lagen – för att tysta munnen på oss alla.
Allt sedan Adam och Eva åt från den förbjudna frukten har människan haft förmågan att resonera kring moral och etik, rätt och fel, gott och ont. Men vad är det som ger oss den objektiva kunskapen om vad som faktiskt är gott och ont enligt Guds heliga standard? Mose lag. Lagen var ett uttryck för kunskapen om gott och ont på steroider.
7 Vad ska vi då säga? Att lagen är synd? Verkligen inte! Men det var först genom lagen som jag lärde känna synden. Jag hade inte vetat vad begäret var om inte lagen hade sagt: Du ska inte ha begär. 8 Men synden grep tillfället och väckte genom budordet alla slags begär i mig. Utan lag är synden död. 9 En gång levde jag utan lag, men när budordet kom fick synden liv 10 och jag dog. Det visade sig att budordet som skulle föra till liv ledde till död. 11 Synden grep tillfället och bedrog mig genom budordet och dödade mig genom det. 12 Alltså är lagen helig och budordet heligt, rätt och gott. 13 Har då det som är gott blivit min död? Verkligen inte! Det var synden, för att den skulle avslöjas som synd. Den vållade min död genom det som är gott, för att synden genom budordet skulle avslöjas som synnerligen syndig. (Rom. 7:7-13)
Enligt judisk tradition var trädet med kunskap om gott och ont ett fikonträd. Utifrån detta är det intressant att notera att Jesus förbannade ett fikonträd för att det inte fanns någon frukt på det – trots att den rätta årstiden för när trädet vanligtvis bar frukt inte var inne (se Mark. 11:12-14). När Jesus förbannade fikonträdet genom att säga ”Aldrig mer ska någon äta frukt från dig”, så var detta en symbolisk handling för att visa att lagens era – baserad på kunskapen om gott och ont – hade kommit till sitt slut och att en ny era, nådens förbund, stod för dörren.
4 Så har också ni, mina bröder, genom Kristi kropp dödats från lagen så att ni tillhör en annan, honom som har uppstått från de döda, för att vi ska bära frukt åt Gud. (Rom. 7:4)
Förutsättningen för att vi ska kunna bära frukt för Gud i det nya förbundet är att vi är döda ifrån kunskapen om gott och ont (lagen) och bara relaterar till Gud baserat på Hans villkorslösa kärlek gentemot oss!
Jesus kom för att tillintetgöra djävulens gärningar (1 Joh. 3:8). Det var djävulen som lockade Adam och Eva till att synda genom att äta av den förbjudna frukten. Att överge förhållandet med Gud baserat på Hans villkorslösa kärlek var således ursprungssynden, som i sin tur har lett till alla andra synder och problem i världen. Men genom Sin död på korset utplånade Jesus synden och omintetgjorde konsekvenserna av deras överträdelse. På grund av Jesu blod kan vi idag – precis som Adam och Eva innan syndafallet – ha ett helt rent samvete inför Gud oberoende av våra egna prestationer!
13 Om nu redan blodet av bockar och tjurar och askan från en kviga kan stänkas på de orena och helga till yttre renhet, 14 hur mycket mer ska då inte Kristi blod rena våra samveten från döda gärningar till att tjäna den levande Guden? Han har genom den evige Ande framburit sig själv som ett felfritt offer åt Gud. (Hebr. 9:13-14)
19 Bröder, i kraft av Jesu blod kan vi därför frimodigt gå in i det allra heligaste 20 på den nya och levande väg som han öppnat för oss genom förhänget, det vill säga sin kropp. 21 Vi har en stor överstepräst över Guds hus. 22 Låt oss därför gå fram med ärligt hjärta i trons fulla visshet, med hjärtat renat från ont samvete och med kroppen badad i rent vatten. (Hebr. 10:19-22)
Uppenbarelsen om att trädet med kunskap om gott och ont är en bild på lagen och våra egna prestationer är därmed helt avgörande för att vi ska kunna förstå vad synden i sin kärna är. Likaså är denna uppenbarelse helt nödvändig för att vi ska kunna förstå vad evangeliets budskap ytterst sett handlar om: Att vi nu, på grund av Jesu blod, kan relatera till Gud baserat på Hans nåd och villkorslösa kärlek – oberoende av kunskapen om hur goda eller dåliga vi har varit.
