Trons lydnad

”Genom Honom har vi fått nåd och apostlaämbete för att föra människor av alla folk till trons lydnad för Hans namns skull.” (Rom. 1:5)

Jag undrar hur många gånger bibelversen ovan har missförståtts och missbrukats i kyrkliga sammanhang. Paulus sa att han hade fått nåd och apostlaämbete att föra alla folk till ”trons lydnad”. Vad gör vi? Vi tar denna vers, ställer oss på plattformen på söndagsgudstjänsten och säger: ”Det räcker inte bara med att du tror på Jesus. Gud vill att du ska lyda!” Det underförstådda budskapet är: Lyd inte bara Gud utan också vad jag (pastorn) säger. Ifrågasätt inte ”Guds smorde”. Tänk inte själv, utan bara lyd.

Det är inte ovanligt att så kallade ”andliga ledare” använder sig denna, eller liknande verser, för att manipulera sina församlingsmedlemmar och motivera dem till att gå i kyrkan, ge sitt tionde, och lägga en stor del av sin tid och energi på församlingens olika aktiviteter.

Visserligen är det bra att vara delaktig i en församlingsgemenskap, men om medlemmarnas engagemang är ett resultat av att pastorn använt bibelord som detta för att manipulera sina medlemmar till ”lydnad”, vore det förmodligen bättre för alla om samtliga tog en lång ”sabbatsvila” från kyrkan.

Begreppet ”trons lydnad” från Romarbrevet, är inte en lagisk uppmaning från Paulus till dyrbara troende att koppla bort vare sig sitt förstånd eller sitt kritiska tänkande och svälja allt vad ledaren med stort L säger. Snarare tvärtom.

Ibland förstår vi ett begrepp, eller ämne, bättre genom att känna till dess motsats. Som en röd tråd igenom hela Romarbrevet framgår tydligt att trons motsats är laggärningar. Förmodligen har du stött på undervisning om att fruktan är trons motsats. Visst finns det ett mått av sanning i detta, men i Romarbrevet är det laggärningar som genom hela brevet framhålls som trons motsats.

(I 1 Joh. 4:18 står det att det är den fullkomliga kärleken som driver ut all fruktan. Därmed kan man hävda att motsatsen till fruktan inte är tro, utan Guds kärlek. Men givetvis hör tron och kärleken ihop. När vi förstår Guds kärlek för oss, fungerar också vår tro, därför att tron är verksam genom Guds kärlek, Gal. 5:6.)

När Palus talade om att han fått apostlaämbete att föra alla folk till trons lydnad, så handlade detta inte om en lagisk lydnad, utan helt enkelt om lydnad till evangeliets lära – att det bara är genom tro på Jesus, och inte genom våra egna prestationer, vi kan få gemenskap med Gud.

Trons lydnad handlar om att lägga ner vår förtröstan på oss själva och vår egen rättfärdighet, för att istället bara tro och förtrösta på Jesus och Hans fullbordade verk på korset.

Paulus säger i Efeserbrevet:

Av nåden är ni frälsta genom tron, inte av er själva. Guds gåva är det, inte på grund av gärningar för att ingen ska berömma sig. (Ef. 2:8-9)

Trons lydnad handlar om att vi vägrar ”berömma oss av oss själva”, utan istället bara förtröstar på Guds förunderliga och oförtjänta nåd.

Facebooktwittermail

Spread the word. Share this post!