Inom teologiska kretsar finns det för närvarande olika åsikter om när det nya förbundet började. En del tror att det trädde i kraft från och med Matteus-evangeliets 1:a kapitel, dvs. från och med starten av det nya testamentet. Andra tror att det började vid Jesu födelse, eller när Johannes Döparen inledde sin tjänst.
Men kom ihåg vad Jesus sa om Johannes Döparen: ”Bland dem som fötts av kvinnor har ingen trätt fram som är större än Johannes Döparen. Men den minste i himmelriket är större än han” (Matt. 11:11). Paulus förklarade i Kolosserbrevet 1:13 att Gud har ”frälst oss från mörkrets välde och fört oss in i sin älskade Sons rike”. Vi som tror på Jesus idag är alltså insatta i Guds rike. Johannes Döparen må ha varit större än alla profeter och gudsmän och gudskvinnor i det gamla testamentet, men den minste Jesus-troende som lever på jorden idag är större än Johannes Döparen! Varför? För att vi idag lever i det nya förbundet, vilket Johannes Döparen inte gjorde.
Hur var det då med Jesus – började inte det nya förbundet med Honom? Jesus är medlaren av det nya förbundet (Hebr. 12:24), så Han är naturligtvis orsaken till att vi har det nya förbundet idag. Man kan säga att Jesus under sitt jordeliv, innan Han dött och uppstått, gav oss en försmak av det nya förbundet. Detta gjorde Han genom att visa oss vem Fadern är: genom att ge nåd till syndare, bota sjuka och kasta ut onda andar ur människor. Men Jesu tjänst på jorden, före korset, utspelade sig under det gamla förbundet.
4Men när tiden var inne sände Gud sin Son, född av kvinna och ställd under lagen, 5för att friköpa dem som stod under lagen så att vi skulle få söners rätt. (Gal. 4:4-5)
Vi ser här tydligt att när Jesus föddes så var Han ställd under lagen, vilket bevisar att Han fortfarande levde i det gamla förbundet (lagens förbund) innan Han dog på korset.
Varför är det då överhuvudtaget viktigt att veta när det nya förbundet började? Kunskap om detta är helt avgörande, ja totalt nödvändigt, för att vi ska förstå och tillämpa bibeln korrekt idag.
Hebreerbrevet ger oss en viktig pusselbit som svar på när det nya förbundet började.
16Där det finns ett testamente [samma ord som ”förbund” i grundtexten] måste man visa att den som har upprättat det är död. 17Först vid hans död blir testamentet [förbundet] giltigt, för det träder inte i kraft så länge han lever. (Hebr. 9:16-17)
Dessa verser visar tydligt att på samma sätt som ett testamente inte kan bli gällande innan arvlåtaren gått bort, kunde inte det nya förbundet träda i kraft förrän efter att Jesus hade dött på korset.
Jesu uppståndelse och förhärligande (som åsyftar att Jesus återvände till himlen och satte sig på Gud Faderns högra sida) utgör också mycket viktiga händelser som bidrog till etableringen av det nya förbundet. Men inte förrän på pingstdagen, när den Helige Ande föll över lärjungarna, trädde det i kraft i sin fullhet.
I den judiska traditionen firade man under pingsthögtiden att Mose lag getts på Sinai berg. På samma sätt som pingst var det gamla förbundets födelsedag, kan man säga att pingstdagen för 2000 år sedan är det nya förbundets födelsedag. Det var ju då som den Helige Ande föll på de troende och från den stunden skrev sin lag i våra hjärtan, istället för på tavlor av sten.
Det nya förbundet trädde alltså i kraft genom följande händelser:
- Jesus död, uppståndelse och förhärligande.
- Andens utgjutelse på pingstdagen.
Mycket av det Jesus sade innan korset, som vi kan läsa om i evangelierna, är direkt tillämpligt för oss idag. Men många saker Han sa bara gällde där och då – dvs. under lagen i det gamla förbundet.
En rik yngling kom och frågade Jesus: ”Vad ska jag göra för gott för att få evigt liv?” Jesus svarade: ”vill du gå in i livet, så håll buden”. Denna yngling trodde att han kunde få evigt liv genom något han själv kunde göra, istället för att förtrösta på Jesus. Jesus förstod detta och svarade som Han gjorde för att Han fortfarande var ställd under lagen och därmed var tvungen att samarbeta med den då rådande ordningen – det gamla förbundet (se Matt. 19:16-22).
Det är väl ingen som vill påstå att detta är det evangelium vi ska predika idag? ”Har du hållit Mose lag?” Det finns ju så många bibelord från perioden efter korset som visar oss att vi inte är under lagen längre! Som till exempel detta:
”Ty Kristus är lagens slut, till rättfärdighet för var och en som tror.” (Rom. 10:4, SFB 1998)
Vad är då vårt budskap? När Paulus, som levde efter korset, fick samma fråga som Jesus före korset hade fått från den rike ynglingen – blev svaret ett helt annat: ”Tro på Herren Jesus så blir du frälst, du och din familj” (Apg. 16:31). Det är detta som är vårt budskap idag: Tro på Jesus! Förtrösta på Honom och inte på att dig själv och dina egna prestationer.
Det finns många andra exempel på saker Jesus sade innan korset, som inte gäller på samma sätt för oss idag. Till exempel sände Han ut sina lärjungar och befallde dem att bara predika för de ”förlorade fåren av Israels hus” (Matt. 10:5-6). Jesus tillät dem inte att gå till hednafolken; de fick bara predika för judarna. Men efter korset, i det nya förbundet, var budskapet helt annorlunda. Jesus sade i missionsbefallningen: ”Gå ut i hela värden och förkunna evangeliet för hela skapelsen” (Mar. 16:15). Vi som inte har judiskt påbrå kan vara väldigt tacksamma för att allt som Jesus sa innan korset inte gäller idag!
Vad är det jag försöker säga? Helt enkelt detta: När vi läser bibeln måste vi tolka och tillämpa den utifrån den verklighet som gäller i och med att vi nu lever efter korset, i det nya förbundet. Merparten av Jesu tjänst på jorden, som beskrivs i evangelierna, skedde innan korset, och relaterade skriftställen måste förstås i ljuset av detta.
Förståelsen av att det nya förbundet började i och med Jesu död och uppståndelse och i sin fullhet trädde i kraft vid Andens ankomst på pingstdagen, är helt avgörande för att vi ska kunna tolka och applicera bibeln rätt i den tid vi nu lever.
