Med jämna mellanrum får man läsa debattartiklar eller höra predikningar där predikanter uttrycker besvikelse över att vi har för mycket ”billig nåd” i våra kyrkor. Intentionerna bakom sådana utspel är ofta bra, eftersom dessa oftast handlar om att man vill se mer av renhet och radikal efterföljelse av Kristus bland troende. Trots detta hamnar man nästan alltid i fel slutsatser angående vad som behövs för att råda bot på problemet.
Yttrycket ”billig nåd” förutsätter att den sanna nåden är dyr; alltså något man på ett eller annat sätt behöver ”betala” för – genom goda gärningar, ånger eller s.k. ”omvändelse” i form av ett förändrat beteende. Problemet med detta resonemang är dock att Guds nåd varken är billig eller dyr – den är helt gratis! Frälsningen genom Jesus Kristus är en oförtjänt gåva – av nåd genom tro. Och en gåva är bara en gåva så länge man inte betalat, eller presterat, något för att få den!
8 Av nåden är ni frälsta genom tron, inte av er själva. Guds gåva är det, 9 inte på grund av gärningar för att ingen ska berömma sig. (Ef. 2:8-9)
För att du och jag gratis – dvs. utan någon som helst betalning – skulle kunna bli mottagare av Guds oförtjänta nåd, betalade dock Gud ett mycket högt pris: Han sände sin ende Son till världen till försoning för våra synder. Med sitt eget dyra blod har Jesus friköpt oss från lagens förbannelse så att den välsignelse Gud lovat Abraham av nåd genom tro skulle kunna komma oss ”hedningar” till del (Gal. 3:13-14)!
Eftersom Guds sanna nåd vare sig är billig eller dyr, utan gratis, predikas följaktligen INTE för mycket ”billig nåd” i kyrkorna idag. Problemet är istället att nåden inte har betonas tillräckligt mycket och tydligt, utan predikats på ett ofullständigt sätt och dessutom allt som ofta uppblandats med lagen. Det är endast genom Guds nåd som vi kan växa i vår tro, i Andens frukter och i vår tjänst för Gud! Aposteln Paulus sa:
”Men genom Guds nåd är jag vad jag är, och hans nåd mot mig har inte varit förgäves, utan jag har arbetat mer än alla de andra – fast inte jag själv, utan Guds nåd som varit med mig.” (1 Kor. 15:10)
Sann tjänst och helgelse är ett resultat av Guds oförtjänta ”gratis-nåd”. Allt förändrat beteende som inte är ett resultat av Guds nåd och villkorslösa kärlek är bara ett religiöst utanpåverk och fuskbygge.
Vad kommer först – nåd eller omvändelse?
I det gamla förbundet var man tvungen att agera rätt (lyda lagen) för att kunna motta nåd, förlåtelse och Guds välsignelser. I det nya förbundet fungerar detta dock på ett helt annat sätt. Genom korset så har Gud redan försonat hela världen– inklusive allt i himlen och på jorden – med sig själv (se 2 Kor. 5:19 och Kol. 1:19-20). Hela världen har alltså redan blivit förlåten av Gud. Problemet är dock att hela världen genom tro ännu inte har tagit emot Guds nåd och förlåtelse, vilket är orsaken till att du och jag har fått uppdraget att sprida de goda nyheterna, ”försoningens ord”, om vad Gud genom Jesus Kristus har gjort för hela mänskligheten.
Vi får inte sätta hästen före vagnen. Guds ”gratis-nåd” är ”hästen” som drar ”vagnen”. Inte tvärtom. Vi måste inte förändra vårt beteende för att kunna få del av Guds nåd, utan kan komma till Gud ”precis som vi är”. Men efter att vi fått uppleva Guds oförtjänta nåd leder detta till ett förändrat beteende i våra liv.
Jesus gav under sitt jordeliv genom sitt agerande flera exempel på detta. När kvinnan som tagits på bar gärning med äktenskapsbrott fördes till Jesus, så krävde Han inte att hon först skulle omvända sig för att Han skulle benåda henne från det i Mose lag föreskrivna dödsstraffet genom stening. Han började med att frikänna henne – trots att hon inte agerat på något sätt som indikerade att hon hade omvänt sig ifrån sin synd. Först efter att han frikänt henne sa Han: ”Gå och synda inte mer” (se Joh. 8:1-11).
När den lame mannen i Kapernaum hissades ner till Jesus genom taket, krävde inte Jesus att mannen ifråga skulle be om förlåtelse för sina synder som en förutsättning för att bota honom. Efter att Jesus sett bårbärarnas tro (inte den lame mannens tro) sa Han: ”Mitt barn, dina synder är förlåtna”. Detta innan den lame mannen överhuvudtaget fått möjlighet att omvända sig. Denna man kom till Jesus i sin syndfullhet, ”precis som han var”, på samma sätt som både du och jag har fått göra. Jesus gav först mannen ett möte med Guds villkorslösa nåd och kärlek och sa sedan: ”Res dig, ta din bädd och gå hem”, varpå mannen gick hem mirakulöst botad (se Mark. 2:1-12).
Det berättas inte vad som hände med dem efteråt, men jag är personligen övertygad om att de båda blev hängivna efterföljare till Kristus. Den som fått smaka Guds oförtjänta nåd kan nämligen inte förbli densamme!
11 Guds nåd har uppenbarats till frälsning för alla människor. 12 Den fostrar oss att säga nej till ogudaktighet och världsliga begär och i stället leva anständigt, rättfärdigt och gudfruktigt i den tid som nu är, 13 medan vi väntar på det saliga hoppet: att vår store Gud och Frälsare Jesus Kristus ska träda fram i härlighet. 14 Han har offrat sig för oss för att friköpa oss från all laglöshet och rena åt sig ett eget folk, som är uppfyllt av iver att göra goda gärningar. (Tit. 2:11-14)
Vill vi se mer av Andens frukter i våra kyrkor är lösningen inte att ersätta vad som brukar beskrivas som ”billig nåd” med lagisk omvändelseförkunnelse. Istället bör vi än mer betona den nåd som är helt oförtjänt och gratis – och predika den i dess fullhet! Guds oförtjänta nåd inte bara frälser oss. Den förändrar oss också inifrån och ut och fostrar oss till Kristuslikhet! Denna förvandlande nåd är i själva verket inte ett ”ämne” eller ”sak” utan en person – Jesus Kristus. Sann omvändelse kommer endast av att vi får möta och alltmer lära känna den uppståndne Kristus och Hans villkorslösa nåd och kärlek gentemot oss!
