Oavsett hur heligt vi lever och hur mycket tro vi än har, kommer vi på ett eller annat sätt – förr eller senare – att få gå igenom tider av svårigheter och problem. Lidande är en del av våra liv som människor, troligen som ett resultat av syndafallet. Lidande är även en del av det kristna livet. Jesus sa till sina lärjungar:

Detta har jag sagt er för att ni ska ha frid i mig. I världen får ni lida, men var frimodiga: jag har övervunnit världen. (Joh. 16:33)

Vi kan inte undvika lidande, sa Jesus, men vi kan själva avgöra hur vi väljer att gensvara när problem och tuffa omständigheter uppkommer. Hur bör vi då agera i säsonger av svårigheter, när inget verkar gå som vi förväntat och Gud verkar vara tyst?

Mose sa det följande till Israels folk när de skulle lämna öknen – en 40-årig övergångsperiod präglad av lidande och svårigheter – för att gå in i det förlovade landet: 

² Kom ihåg hur Herren din Gud i fyrtio år ledde dig hela vägen i öknen för att ödmjuka dig och pröva dig och så lära känna vad som var i ditt hjärta, om du skulle hålla hans bud eller inte. ³ Han ödmjukade dig och lät dig hungra, och han lät dig äta manna, något som varken du eller dina fäder kände till. Han ville lära dig att människan lever inte bara av bröd, utan av varje ord som utgår från Herrens mun. (5 Mos. 8:2-3)

Den 40-åriga ökenvandringen var inte var Guds bästa eller yttersta vilja för Israels folk, utan ett resultat av folkets olydnad och otro. Gud ligger inte bakom våra lidanden, men Han kan använda dem för att forma oss till de personer Han vill att vi ska vara. Allt beror på hur vi väljer att gensvara. 

Under ökenvandringen, efter att Israel misslyckats med att inta det förlovade landet, ville Gud lära Israels barn att förtrösta på Honom och leva i tro. Han gjorde detta genom att låta dem leva av manna som föll ner från himlen, dag efter dag. Folket kunde inte samla mer manna än vad som behövdes för det dagliga behovet. De hade inga förrådshus fulla av mat och förnödenheter, utan var tvungna att lita på att Gud skulle ta hand om dem och ge dem mat för dagen.

Det dagliga mannat är en bild på hur vi som troende dagligen bör leva av Guds ord och förtrösta på Honom och Hans ord – mer än våra nuvarande omständigheter och vad vi kan se med våra fysiska ögon. 

När vi går igenom säsonger av lidande, när inget verkar gå som förväntat, vill Gud att vi – istället för att klaga och skylla på Honom för de problem vi upplever – ska leva av Hans ord som vår dagliga andliga föda. Gud vill att vi ska komma till en plats av frid och stillhet i vår förtröstan på Honom. Han vill föra oss till en plats där kampen är över; en plats av vila i Jesus och Hans fullbordade verk. 

Det är tro som förlöser Guds kraft att förändra våra nuvarande omständigheter. Tro kommer av Guds ord (Rom. 10:17). När vi lever av Guds ord och håller fast vid Hans löften, oavsett vilka omständigheter vi går igenom, kommer vår rastlöshet, negativitet och otro att rotas upp. Tro behagar Gud och det är genom tro på Honom vi kan övervinna världen, eftersom segern ytterst sett redan är vunnen genom vad Kristus gjorde på korset (1 Joh. 5:4).

Befinner du dig i en säsong av ekonomisk brist, sjukdom, familjeproblem, eller lidande av något annat slag just nu? Gud vill att du respondera på situationen genom att leva av Hans ord, som Han talar till Dig genom den Helige Ande när du umgås med Jesus.

Vilket ord har Gud talat som adresserar din nuvarande situation? Vilket löfte från Gud håller du i tro fast vid just nu? Detta ”rhema-ord”, dvs. det ord som Gud har talat till dig personligen angående din situation, är nyckeln till ditt genombrott när du tror i ditt hjärta och talar ut det med din mun (Rom. 10:9).

Tider av lidande och svårigheter utgör en möjlighet för oss att gå djupare och växa i vår tro och relation med Gud. Låt oss inte slösa bort dessa tillfällen. Om vi gensvarar i tro, kommer Gud att använda dessa omständigheter till att föra in oss i vår nästa säsong; vårt ”förlovande land”, där våra böneämnen förvandlats till bönesvar.